Nervös javisst!
Jag vet inte vad jag håller på med, springer bara omkring som en vilsen höna. Kom nyss på att jag hade satt igång strykgärnet för en halvtimme sedan, hade tydligen tänkt stryka nåt men kommer inte på vad. Hela dagen har jag vart helt borta i huvudet, ungefär som när man råkar gå in med tallriken i tvättstugan och sen inte kommer på varför man gick in där. Så kommer jag till jobbet och det första som händer är att jag får ett paket av jobbarkompisarna för att det var min sista dag, det hade jag inte reflekterat över det minsta. Vilket uppvaknande jag fick, så då blev det en liten känslosam dag. Varje gång en unge gick hem kunde jag bara tänka att det kanske var sista gången jag såg dom. Som sagt man lämnar inte bara ett jobb, utan man lämnar 24 barn som man lärt känna, och bryr sig om. Det är det värsta.
Allt detta packande får mig att krivera, ähh kanske ska stanna hemma, man ser ändå mycket bättre på Tv:P.
Nej om en timme kommer Mallan, då ska jag va nästintill färdigpackad och duschad. Sen på med Sverigetröjan and watch the beginning of an adventure.
Nej vi ses till Midsommar, have fun in the rain. I´m off!
