Olsson.

Satt och kollade på Hannibal för ett tag sen. Ensam i mitt vardagsrum, helt kolsvart och en prinsesstårtbit på tallriken. Då ser jag plötsligt hur det blinkar misstänkt utan för på gatan. Springer fort in i köket och tittar ut genom fönstret. Där utanför kör en polisbil med blåljusen på, dock utan sirener. Hhmm tänker jag för mig själv. Detta var spännande. Poliserna fortsätter förbi mitt hus och bort på gatan, det kunde inte ha gått fortare än 20km/tim. Tankarna börjar spinna iväg. Rymmling? Seriemördare? Knarkuppgörelser? Kotta ute på vift? Springer snabbt in till datarummet och hämtar bröderna. Ut i köket igen och hinner precis se baksidan på polisbilen då den försvinner runt kröken. Då kommer vi på alla tre vad vi hade sett när vi en timme tidigare kom tillbaka hem från våran promenad. Vi kom mot huset från vägen som leder från busshållplatsen. Väl framme vid hörnet på trädgården stannar vi plötsligt till alla tre. Nere vid andra hörnet på trädgården står det en mörkläddperson med vit mössa ( la märke till den detaljen ifall det skule bli intressant för polisen). Vi iaktar personer i ett par sekunder ifall det var mamma eller pappa ute med hunden (vilket var min första tanke), men personen kollade bara på oss och rörde sig sakta in på ängen och bort mot lekplatsen. Kan det vara denna mystiska person som poliserna i bilen letade efter eller är det bara slumpen att dessa två oförnekligt misstänkta situationer hände under loppet av mindre än en timme?

Fan va jag skrämmer mig själv. Kanske är detta början på en ny deckare. Ska skriva till Leif GW Persson, han kanske vill köpa min idé. Tro inte att det blev nå mer Hannibal för mig sen. Nope. Får bli Twilight igen. Fjärde gången på tre dygn. Har jag nämt att jag har vad dom kallar an addictive personality?